Cheetah30

Cheetah30

Kappseglingar 2016


Big boat race 27-29/
11/6 Lysekils race
Bohusracet 30/6-3/7
Leröy smögen race 9 juli
Väderöarna runt 16 Juli
Grebbestadsregattan 17 juli
Hermanö runt 6 aug
Tjörn runt 20 aug
Uddevallaregattan 27 aug
Robline skagen race 2-4 sept
Sölvroret fyn 23-25 sept

Ett gött race!

KappseglingPosted by Mikael Vesala Mon, August 06, 2012 12:08:15

Ett gött race.

Det är nog den dominerande känslan efter Hermanörunt -12. Fast det var nära att sluta innan det börjat. Vi gick nämligen på grund borta vid nya hamnen söder om gamla varvet i Hellevikstrand! Vi hade koll på gps:en och tänkte precis vända om innan vi kom för nära blått vatten när det dunsade till i båten. Två sekunder senare small det och det blev tvärstopp från 3-4 knops fart! NEJ NEJ NEJ hörde jag mig själv mumla, och ni kan nog förstå att det gjorde ont i ända in i själen med allt arbete som jag lagt på köl och bulb i våras.

Vi kom loss ganska lätt och lätt chockade kollade vi så att allt såg bra ut inne i kölinfästnigen och att inget såg konstigt ut nere vid bulben. Bladet lutade bakåt, och hade alltså rört sig i smällen, men det var helt enligt förväntningarna. När jag konstruerade kölinfästningen så ville jag ha någon typ deformationszon och fräste därför 50mm avlånga spår i stället för bulthål till de två bakersta kölbultarna. Och det verkar ha fungerat bra. Kraften från grundstötningen fick någon stans att ta vägen i det att bladet kunde röra sig bakåt med friktion mot költrumman, och inget gick sönder. Att det är skador i laminatet under bulben kan man vara säker på men inget vi kunde gjöra något åt för tillfället, bara att ignorera och gjöra så gott det går ändå.

Jag hade verktyg med mig, och lossade alla fyra bultar så att kölen kunde ramla ner till sin rätta vinkel och drog åt igen.

Nu kunde vi börja samla oss igen och focusera på starten. Och om det var förvirringen runt grundstötningen som gjorde det eller inte vet jag inte men vi kom iväg jäkligt bra före Pronova 38:an. Vi fick bra fart ut och drog till min stora glädje i från dom på kryssen ut i havet. Detta är en ny upplevelse för oss. Jag är rätt luttrad och van att vi som liten båt (27 fot i vattenlinjen) med högt srs-tal blir vi uppätna på kryssen, men det är oerhört tillfredsställande att notera att det är allt färre som kommer ikapp och det tar allt längre tid innan de kommer förbi...

Vi valde mellanstora genakern ner i Hermanö ränna. Den är hyggligt stor med sina 75m2 och väldigt förlåtande i som form. Och här kom Ulf Brännströms erfarenhet och mångsidighet oss till godo. Han trimmade genakern med sugga och lovartslut så att vi gick lägre och fortare än någonsin med detta segel. Det var fachinerande att se hur snabbt och säkert han fick till detta, och det är tydligt att timmar på havet gör skillnad....

Två missar gjorde vi i rannan. Jag försökte gå om en spinnakerbåt i lä, men han inte om innan vi trängdes in mellan holmarna och blev låst där i ett par minuter. - Taktikfel av mig, jag MÅSTE lära mig att förutse sån bättre! Lösningen blev att flagga genakern, låta spinnakerbåten glida iväg och sen gå om i lo. finns ingen annan lösning där, vi hade blivit låsta där hela rännan annars... Sen tog vi nog ner lite för tidigt vid gullholmen men det är osäkert om vi förlorade så mycket egentligen..

Kryssen ut i havet gick bra, vi höll för det mesta vår målfart 6,5 knop med hygglig höjd. Det är nästan genant att tänka tillbaka på första och andra året vi seglade Hermanö runt, så vitt jag kommer ihåg så var farten nere i 4 knop i samma vind och vågor ut i havet...

På länsen in i valde jag största genakern och det visade sig vara rätt, visserligen blev det brant, men det gick som tusan och vi mumsade i oss konkurenter på löpande band. Efter gippen in mot kärringön blev det blev det i brantaste laget med ca 80graders skenbar vind i 94m2 genaker... Oerhört häpna såg vi några lätt förskräckta miner i en smaragd kom hukande alldeles nära i lä. Om ni läser detta så ber jag om ursäkt, jag hade helt enkelt dålig koll, och smaragden hade all möjlighet att lova upp oss. Vi hade aldrig kunnat höjda mer, men de lät oss glida förbi och vi kan bara vara tacksamma för det.

Exilia var nästa båt nere i lä som vi ville förbi, men dom visade tydligt att dom inte tänkte släppa förbi oss och lovade upp i lovart om oss. Nu är det kört tänkte jag. vi blir låsta här in i mål om jag inte gör nåt drastiskt , och föll ner säkert 100 meter ner i lä för att få fri vind, och det lyckades, vi kom förbi! sen höjdade vi så mycket det gick och kom upp 150 meter före Exilia... Hurra!

Sista båt vi kom i kapp var Tommy Björkkvist i X-38, men dom stängde grinden och det var bara att suråka efter dom imål på 11 plats.

8:nde plats i stora klassen och 11 totalt av drygt 50 båtar är jag glad åt. Vi gjorde en bra segling, men det finns fortfarande mycket att fila på för att bli bättre, så vi har potetial att nå ännu bättre resultat. Sen vet vi inte hur mycket skadorna på bulben bromsade heller.... Den som lyfter får se, eller hur går ordspråket?....

Tack för en härlig kappsegling till arrangören, och tack till Besättningen Leino Svensson, Christer Sörvik, Tom gustavssen,och Ulf Brännström, det är alltid lika roligt att segla med er!

  • Comments(7)//www.cheetah30.se/#post246